Riksbanken

Vad är det egentligen som driver upp priserna?

Vad är det egentligen som driver upp priserna?

Debatten om matpriser, giriga företag och matpriskommissioner har gått varm. Medan fokus ligger på butikshyllorna och bolagens marginaler, finns det en faktor som hamnat i skuggan, skriver Martin Enlund. Nämligen valutans fallande köpkraft.

Glöm fårflocken – värna Sveriges självständighet

Glöm fårflocken – värna Sveriges självständighet

Istället för att utgå ifrån att självständigheten är en illusion bör vi svenskar fråga oss hur mycket självständighet som är lagom. Det existerar idag ett enormt antal organisationer som har inflytande över Sverige.

Den kokta grodans princip

Den kokta grodans princip

Enligt den kokta grodans princip skulle en groda hoppa ut direkt om den lades i en gryta med kokande vatten, men om den istället placeras i kallt vatten som sakta värms upp, märker grodan ingen skillnad och stannar kvar tills det är för sent.

Mångfald över enfald, tack

Mångfald över enfald, tack

Alla borde förstå att alla ägg inte bör läggas i samma korg, oavsett vem som bär den. Det gäller särskilt IT-säkerhet, där det nyliga CrowdStrike-kaoset visar hur skört ett system blir när alltför många använder samma leverantör.

Det är dags att vi slutar vara naiva med våra pengar

Det är dags att vi slutar vara naiva med våra pengar

De flesta av oss simmar likt fiskar glatt omkring bland de fiatpengar som har skapats av Riksbanken och affärsbankerna. Gör detta att vi riskerar att dra felaktiga slutsatser?

Centralbankerna bör fokusera på prisstabilitet – inte klimat och krypto

Centralbankerna bör fokusera på prisstabilitet – inte klimat och krypto

Riksbankschef Erik Thedéen uttryckte nyligen stor skepsis kring bitcoin och kryptovalutor som företeelse, och avfärdade bitcoin som “ett instrument för ren spekulation”. Han påpekade även att om man inte har möjlighet att exponera sig för bitcoin i svenskt finanssystem kanske “det hamnar mer i kriminella händer”.

Ansvarskänslan som packade väskan och tog semester

Efter decenniers räntetrolleri väcker det frågor att det inte syns några som helst spår av självkritik hos den före detta riksbankschefen.

Ett alpint förslag

Riksrevisionen utkom nyligen med en granskning av Riksbankens tillgångsköp och fann att centralbanken hade underskattat riskerna och att dess tillgångsköp kommer att leda till mycket stora förluster för det svenska folket. Det handlar om några av effekterna av vad den tidigare riksbankschefen beskrivit som ”ett samhällsexperiment vi aldrig gjort tidigare”.

Tänk om Riksbanken hade varit en läkare?

Varför är det så viktigt att alla medborgare påtvingas effekterna av Riksbankens penningpolitik? Den tidigare riksbankschefen beskrev för några år sedan penningpolitiken som “ett samhällsexperiment vi aldrig gjort tidigare”. Hur kan sådana experiment utvärderas?

Riksbankens egna analytikermassage

I somras stod det att läsa att Riksbankens anseende har störtdykt. Inte särskilt förvånande i ljuset av hög inflation, raserad krona, och en ränta som plötsligt är ”dubbelt så hög än vad som nyss borde ha räckt”. Är sådant anseende viktigt? Kantar Public, som sammanställer dessa anseendeindex, skrev ”hur allmänheten tycker att de (landets myndigheter, reds. anm.) fungerar är en central del av en fungerade demokrati”. Och de flesta skulle nog hålla med.

Först en kronmördande maskin i flera år – nu kan fler höjningar pressa kronan

Diskussionen om den svenska kronans värde har varit intensiv under en tid. Experternas förklaringar till varför det har blivit som det blivit är rent av fler än experterna själva, vilket inte säger litet. Kanske är denna inflation i antalet experter rent av ett skäl till varför kronan är så svag? Den svajande kronan är hursomhelst en av de gåvor som den tidigare riksbankschefen lämnat till sin efterträdare och till det svenska folket, och detta under en atmosfär av glädje och festligheter.

Har vi blivit rikare – eller fattigare?

När bostadspriserna rusat har svenskarna känt sig rikare - men kanske har vi egentligen blivit fattigare? Och är pengarna egentligen “en databas”, som Elon Musk har sagt?

Det magiska penningträdet

I Kungsträdgården i Stockholm hände det härom året någonting mycket besynnerligt. Det var en måndag, och i ett av de stora bankkontoren höll man just på att förbereda sig för dagen. Det knackade plötsligt på dörren, en mycket svag liten knackning. “Stig in”, sa bankchefen. Men ingen steg in. Istället knackade det en gång till. “Gå och se efter vem det är”, röt nu bankchefen till den anställde som råkade stå närmast dörren. Den anställde öppnade. Utanför stod det en liten man. Inte större än en docka. Men in klev han i bankkontoret och sade: “jag undrar om jag skulle kunna få ett banklån?”.

Har du provat det penningpolitiska pillret?

Den franske sociologen och filosofen Jean Baudrillard inspirerade till filmen Matrix. Hade han faktiskt rätt när det gäller penningpolitik?

Debatt: Kontantdebattörerna missar målet

Var ska vi som samhälle dra gränsen mellan finanssektorns ineffektiva regelverksiver och våra grundlagsfästa fri- och rättigheter? Och hur kan vi garantera att utrullningen av e-kronan inte kommer att underminera våra fri- och rättigheter ytterligare, frågar sig debattören Martin Enlund i Dagens Industri.

Debatt: Riksbanken fastnar i snäva perspektiv

Det finns en likriktning i både Riksbankens och många ekonomers tänkande som kan ha en logisk förklaring men som tyvärr riskerar skadliga utfall. Det är dags att vi pratar mer om detta, skriver Martin Enlund, tidigare valutachefstrateg i Dagens Industri.