60 - Trumps tullar och USA:s problem
I avsnittet diskuteras Trumps handelstullar som en del av en bredare förhandlingsstrategi för att återindustrialisera USA och omforma det globala handelssystemet. Resonemanget kretsar kring USA:s stora handelsunderskott, dess roll som reservvaluta och de geopolitiska konsekvenserna av en nedmonterad industri. En historisk jämförelse görs med industripolitiken hos länder som Sydkorea och Japan, samtidigt som västerlandets ekonomiska modell ifrågasätts med hänvisning till fiat-systemets påverkan på produktivitet och förvrängda incitament. Diskussionen berör även centralbankers roll och hur upplevd stagnation, ojämlikhet och försvagad beredskap driver politiken mot protektionism och omförhandling av globala handelsavtal.
39 - Nyhetssvep - Uppföljning av Argentinas Milei, fyradagars arbetsvecka i Linköping(?), samt om USA:s guldkonfiskering 1933
Avsnittet tar upp aktuella händelser i Argentina under Javier Milei, där månadsinflationen sjunkit från en topp på 25,5 % i december till 8 % i april, samtidigt som budgetöverskott har uppnåtts. Diskussionen belyser hur valutakursförändringar och inflationssiffror ofta rapporteras utan hänsyn till tidsfördröjda effekter. Ett svenskt HR-företag i Linköping planerar att införa 4,5-dagars arbetsvecka, vilket väcker frågor om produktivitetsmätning i dagens kunskapsekonomi. Historiken kring Franklin D. Roosevelts guldkonfiskering 1933 granskas, med perspektiv på staters möjlighet att ingripa i privata tillgångar. Slutas med en reflektion över byråkratins och PR-apparatens kostnader i den offentliga sektorn.
33 - Nyhetssvep - Bidens halvledarambition stötte på ett isberg av mångfald, hur kan jämställda styrelser vara bra om vi inte ens vet vad som är kvinnligt?
Den första läxan inom ekonomi är knapphet: det finns aldrig tillräckligt med något för att tillfredsställa alla. Den första läxan inom politik är att bortse från den första läxan inom ekonomi
2 - Om Twitter och anakondor
Om Elon Musks Machtübernahme av Twitter, anakondor och mer kring inflationen.
- Varför har inflationen ej varit högre tidigare?
- Det digitala fentanylet Twitters betydelse för medialandskapet.
- Anakondan i kristallkronan och dess påverkan på konversationen.
I detta avsnitt diskuterade vi mekanismerna bakom inflation och penningupptagning, med fokus på varför ökad penningmängd inte automatiskt leder till högre konsumentpriser. Vi gick igenom hur pengars cirkulationshastighet och företags kreditutnyttjande påverkar inflationstrycket. Därefter utforskade vi Twitters inflytande över medierna, från algoritmstyrda flöden till bottaktivitet och censur, samt hur plattformen kan forma politiska narrativ. Avslutningsvis berörde vi effekterna av skatter och regleringar på produktivitet och prisbildning, och hur centraliserade sociala medier kan begränsa åsiktskorridorer.