Kunde Shenzhen kan väl Sundsvall?

Kunde Shenzhen kan väl Sundsvall?

EU-kommissionen presenterade sin “konkurrenskraftskompass” i januari. Trots att rapporten innehåller ljuspunkter, såsom löften om att lätta på regelbördan, präglas helhetsbilden av en slående brist på kreativitet. Istället möts vi främst av planeringsbyråkratins traditionella tankegångar, vilka tar sig uttryck i ytterligare centraliserade ramverk, kvantifierbara målsättningar och årliga redovisningar.

Trimma den offentliga apparaten – för miljöns skull

Trimma den offentliga apparaten – för miljöns skull

Miljökuznetskurvan är en hypotes som undersöker sambandet mellan ekonomisk tillväxt och miljöpåverkan. Idén är att ökat materiellt välstånd inledningsvis leder till mer miljöförstöring, men efter att en viss tröskelgräns har passerats påbörjas en successiv minskning. Ökat materiellt välstånd möjliggör förändrade konsumtionsmönster. Men processen kan också gå i revers!

Kan vi både äta kakan och ha den kvar?

Kan vi både äta kakan och ha den kvar?

Beredskap är ett hett ämne i dessa dagar. Exempelvis har Polen infört obligatoriska lektioner i vapenhantering för skolbarn i krigsförberedande syfte. I Sverige har MSB nyligen publicerat broschyren ”Om krisen eller kriget kommer”. Men i händelse av krig måste ett land ha en robust energiinfrastruktur. Det tycks Sverige inte ha. En tryggad livsmedelsförsörjning är en annan avgörande faktor för ett lands motståndskraft. Det är också något som Sverige saknar.

Av med de gröna skygglapparna

Av med de gröna skygglapparna

EU:s ekonomi står inför en rad utmaningar, från höga energikostnader till låg produktivitet. Men bakom den officiella retoriken döljer sig ett antagande som sällan ifrågasätts: att den gröna omställningen automatiskt kommer att leda till ekonomisk tillväxt och ökad välfärd. Men är detta verkligen sant?

En grön framtid kräver välstånd

En grön framtid kräver välstånd

Tysklands tidigare försvarsminister, EU-kommissionens ordförande von der Leyen kallade den europeiska gröna given för Europas “människa på månen”-ögonblick år 2019. I år har hon lanserat ökat fokus på dessa mål. EU har dock som helhet halkat efter USA år efter år. Europeiska företag har betydligt högre energikostnader än sina amerikanska och kinesiska konkurrenter.

Det fria ordets riddare

Det fria ordets riddare

En intressant konflikt är på gång: Kommer USA under Trump att ifrågasätta EU:s ‘Demokratisköld’ och utmana EU:s censurerande attityd? Det kan bli en viktig strid för yttrandefrihet i Europa under de kommande åren.

Vår tid är återigen Hegels tid

Vår tid är återigen Hegels tid

Henry Kissinger sade 2018 att “Trump kan vara en av de där figurerna i historien som dyker upp då och då för att markera slutet på en era och för att tvinga den att ge upp sina gamla föreställningar”. Kanske är valresultatet i amerika en signal om att européer måste återupptäcka vikten av ett gott företagsklimat och koncept som politiska misslyckanden?

Dags för ett mer radikalt Europa

Dags för ett mer radikalt Europa

Tidigare i höst publicerade den italienske ekonomen Mario Draghi, fd. chef för den europeiska centralbanken ECB, sin 400-sidiga rapport över Europas (egentligen EU:s) konkurrenskraft. Draghis dom blev hård: Europa står inför en “existentiell utmaning”. Det är svårt att inte hålla med. Att låta en föredetting bland EU:s presidenter utreda och föreslå förändringar är dock som att ge en haj ansvaret för badstrandens säkerhet.

Intet nytt under solen

Intet nytt under solen

Det fortsätter att storma kring yttrandefriheten och dess gränser. I Tyskland eftersöker polisen en användare av sociala medier för att denne har kallat en politiker för överviktig. Många uttrycker också oro för deep fakes (förfalskade videor, bilder eller ljud som tas fram med AI-teknik).

Den kokta grodans princip

Den kokta grodans princip

Enligt den kokta grodans princip skulle en groda hoppa ut direkt om den lades i en gryta med kokande vatten, men om den istället placeras i kallt vatten som sakta värms upp, märker grodan ingen skillnad och stannar kvar tills det är för sent.

Sanningen är inte jämnt fördelad

Sanningen är inte jämnt fördelad

Medias främsta roll brukar beskrivas som att informera allmänheten om aktuella händelser och skeenden. Men kanske borde vi även tala om dess roll i att säkerställa att sanningen blir mer jämnt fördelad?

Vem skyddas av demokratiskölden?

Vem skyddas av demokratiskölden?

På senare år har allsköns nya regelverk kommit på plats, regelverk vars syfte påstås vara att bekämpa spridande av felaktig eller illasinnat menad information. Ursula von der Leyen, ordförande i Europeiska kommissionen, har bland annat pratat sig varm om att gå vidare med sina censurambitioner och skapa en ”Europeisk demokratisköld” för att upptäcka och avlägsna desinformation.

Indirekta bevis talar för kontantmord

Indirekta bevis talar för kontantmord

Det finns förstås inga direkta bevis för att SVT vill att vi ska sluta använda kontanter. Kanske är nyhetsflödet mest slumpartat. Men om vi översköljs av en flodvåg av indicier är det inte ogrundat att överväga att någon motarbetar kontanter…

Ingen demokrati utan rätt teknologi

Ingen demokrati utan rätt teknologi

Varför har vi egentligen demokrati? I den sedvanliga historieskrivningen nämns filosofer som började tala om individens rättigheter, idéer om att det inte fanns något vetenskapligt stöd för att makten endast skulle utövas av några få och ett mer bildat folk som började ställa krav på rösträtt. Men kanske glömmer vi bort något viktigt - teknologi?

De små eldarnas strategi

I vilken utsträckning kan demokratins grundbultar förändras innan det får kännbara konsekvenser för folkets självbestämmande, dess suveränitet och även för regeringens legitimitet?

När censuren åker på semester

Strax före julafton levererade EU-kommissionen en julklapp till sociala medieplattformen X (tidigare Twitter). Thierry Breton, kommissionär för den inre marknaden, offentliggjorde att X misstänks ha brutit mot EU:s nya censurregelverk.