Kunde Shenzhen kan väl Sundsvall?
- Martin Enlund
- 2025-02-10
EU-kommissionen presenterade sin “konkurrenskraftskompass” i januari. Trots att rapporten innehåller ljuspunkter, såsom löften om att lätta på regelbördan, präglas helhetsbilden av en slående brist på kreativitet. Istället möts vi främst av planeringsbyråkratins traditionella tankegångar, vilka tar sig uttryck i ytterligare centraliserade ramverk, kvantifierbara målsättningar och årliga redovisningar.
55 - I saw the best minds of my generation destroyed by madness...
I avsnittet diskuteras EU-kommissionens nya förslag för att öka Europas konkurrenskraft, där Ursula von der Leyens pelare om avkarbonisering och harmonisering ses som oförenliga med verkliga produktivitetsproblem. Tjeckiens centralbanks positiva inställning till bitcoin som reservvaluta belyser en växande trend bland centralbanker att söka icke-statliga tillgångar. Samtidigt analyseras Trumps förbud mot digitala centralbanksvalutor som en del av en bredare maktkamp om finanskontroll i USA. Diskussionen berör också hur byråkrati, harmonisering och en överreglerad arbetsmarknad hämmar innovation och företagandefrihet i Europa, medan beteendeförändringar i samhället – till exempel minskande utomhusvistelse på grund av otrygghet – beskrivs som en dold samhällskostnad.
Trimma den offentliga apparaten – för miljöns skull
- Martin Enlund
- 2025-01-14
Miljökuznetskurvan är en hypotes som undersöker sambandet mellan ekonomisk tillväxt och miljöpåverkan. Idén är att ökat materiellt välstånd inledningsvis leder till mer miljöförstöring, men efter att en viss tröskelgräns har passerats påbörjas en successiv minskning. Ökat materiellt välstånd möjliggör förändrade konsumtionsmönster. Men processen kan också gå i revers!
Kan vi både äta kakan och ha den kvar?
- Martin Enlund
- 2025-01-01
Beredskap är ett hett ämne i dessa dagar. Exempelvis har Polen infört obligatoriska lektioner i vapenhantering för skolbarn i krigsförberedande syfte. I Sverige har MSB nyligen publicerat broschyren ”Om krisen eller kriget kommer”. Men i händelse av krig måste ett land ha en robust energiinfrastruktur. Det tycks Sverige inte ha. En tryggad livsmedelsförsörjning är en annan avgörande faktor för ett lands motståndskraft. Det är också något som Sverige saknar.
Av med de gröna skygglapparna
- Martin Enlund
- 2024-12-17
EU:s ekonomi står inför en rad utmaningar, från höga energikostnader till låg produktivitet. Men bakom den officiella retoriken döljer sig ett antagande som sällan ifrågasätts: att den gröna omställningen automatiskt kommer att leda till ekonomisk tillväxt och ökad välfärd. Men är detta verkligen sant?
En grön framtid kräver välstånd
- Martin Enlund
- 2024-12-16
Tysklands tidigare försvarsminister, EU-kommissionens ordförande von der Leyen kallade den europeiska gröna given för Europas “människa på månen”-ögonblick år 2019. I år har hon lanserat ökat fokus på dessa mål. EU har dock som helhet halkat efter USA år efter år. Europeiska företag har betydligt högre energikostnader än sina amerikanska och kinesiska konkurrenter.
Vår tid är återigen Hegels tid
- Martin Enlund
- 2024-11-14
Henry Kissinger sade 2018 att “Trump kan vara en av de där figurerna i historien som dyker upp då och då för att markera slutet på en era och för att tvinga den att ge upp sina gamla föreställningar”. Kanske är valresultatet i amerika en signal om att européer måste återupptäcka vikten av ett gott företagsklimat och koncept som politiska misslyckanden?
Dags för ett mer radikalt Europa
- Martin Enlund
- 2024-10-19
Tidigare i höst publicerade den italienske ekonomen Mario Draghi, fd. chef för den europeiska centralbanken ECB, sin 400-sidiga rapport över Europas (egentligen EU:s) konkurrenskraft. Draghis dom blev hård: Europa står inför en “existentiell utmaning”. Det är svårt att inte hålla med. Att låta en föredetting bland EU:s presidenter utreda och föreslå förändringar är dock som att ge en haj ansvaret för badstrandens säkerhet.
Intet nytt under solen
- Martin Enlund
- 2024-09-09
Det fortsätter att storma kring yttrandefriheten och dess gränser. I Tyskland eftersöker polisen en användare av sociala medier för att denne har kallat en politiker för överviktig. Många uttrycker också oro för deep fakes (förfalskade videor, bilder eller ljud som tas fram med AI-teknik).
44 - Svenska banker efter i AI-racet?
Avsnittet undersöker hur svenska storbanker riskerar att tappa marknadsinflytande på grund av tekniska innovationer som artificiell intelligens och fintech. Det diskuteras även en systematisk avveckling av kontanter, där privata aktörer som Swish spelar en central roll, samtidigt som AI-belastade beslutssystem kan leda till ökad finansiell diskriminering. Slutligen lyfts EU:s ekonomiska stagnation och reglertäta klimat som en möjlig förklaring till varför Europa hamnar efter i den tekniska utvecklingen.
43 - Nyhetssvep - Fd. Kaupthing förlorar banklicens, svenska företag lobbar i Bryssel, börsraset och JPY carry trade
I detta avsnitt:
Banken Havilland i Luxemburg, som tidigare var del av isländska banken Kaupthing som stod i centrum av finanskrisen på ön 2008, tappar sin banklicens efter upprepade problem att efterfölja penningtvättsregler. Men vad hade banken egentligen för relation till Ghadaffi och Prins Andrew?
Vem skyddas av demokratiskölden?
- Martin Enlund
- 2024-06-17
På senare år har allsköns nya regelverk kommit på plats, regelverk vars syfte påstås vara att bekämpa spridande av felaktig eller illasinnat menad information. Ursula von der Leyen, ordförande i Europeiska kommissionen, har bland annat pratat sig varm om att gå vidare med sina censurambitioner och skapa en ”Europeisk demokratisköld” för att upptäcka och avlägsna desinformation.
Indirekta bevis talar för kontantmord
- Martin Enlund
- 2024-05-21
Det finns förstås inga direkta bevis för att SVT vill att vi ska sluta använda kontanter. Kanske är nyhetsflödet mest slumpartat. Men om vi översköljs av en flodvåg av indicier är det inte ogrundat att överväga att någon motarbetar kontanter…
Ingen demokrati utan rätt teknologi
- Martin Enlund
- 2024-05-07
Varför har vi egentligen demokrati? I den sedvanliga historieskrivningen nämns filosofer som började tala om individens rättigheter, idéer om att det inte fanns något vetenskapligt stöd för att makten endast skulle utövas av några få och ett mer bildat folk som började ställa krav på rösträtt. Men kanske glömmer vi bort något viktigt - teknologi?
