På rövarkungens ö, “hade man en slags fabrik, som ville allas väl, man tillverkade penningar ur människornas själ”, sjöng Nationalteatern redan år 1980. Och kanske hade de inte fel? Sedan en tid har det gått att dokumentera att vårt nuvarande betalningssysstem på flera sätt blivit krångligare. Regelverken börjar bli så betungande att deras blotta förekomst riskerar att ge bankerna ett dåligt rykte.

Den storskaliga centraliseringens baksidor (globalism) har berörts tidigare, bland annat då sådan ger makt till fel människor. Men i betraktande av att världens centraliseringsentusiaster fortsätter att flytta fram positionerna är det hög tid att frambringa ytterligare aspekter som de eventuellt förbisett, ej förstått eller vill få oss att tiga om…

När bostadspriserna rusat har svenskarna känt sig rikare - men kanske har vi egentligen blivit fattigare? Och är pengarna egentligen “en databas”, som Elon Musk har sagt? Läs mer => Har vi blivit rikare – eller fattigare? Om du vill prenumerera på dessa artiklar, tryck här! Omslagsbild hämtad från Affärsvärlden.

Landets återstående folkpartister vädrar äntligen morgonluft efter katastrofvalet 2022. Kronan har nämligen nått nya rekordsvaga nivåer mot euron. Nu vill man att landet snarast ska anslutas till valutaunionen. Man ska ”aldrig låta en kris gå till spillo”, som alla hegelianer begriper. På kinesiska består ordet kris av två tecken, en representerar fara och den andra, möjlighet

Bitcoingalleriet.se är ett projekt kölsatt av Under Orion AB. Syftet är att väcka intresse och utbilda om Bitcoin och relaterade teknologiers betydelse för våra samhällen - vem skapar pengar, hur skapas pengar och vem skapar pengar, är några av de frågor som berörs i galleriet. Kom och lär dig om, och inspireras av, Bitcoin Ethereum och NFTs i Sveriges första fysiska Bitcoingalleri - mitt i världsarvet Södra Ölands odlingslandskap.

En alltför hög statsskuld kan i teorin leda till att inflationens slussportar öppnas på vid gavel. Utgör massanställningen av skattmasar och diverse mjuka kapitalkontroller tecken på att vi närmar oss en statsfinansiella händelsehorisont? Det frågar sig Martin Enlund i en ny krönika. Läs mer => Finanspolitisk ragnarök Om du vill prenumerera på dessa artiklar, tryck här!

En fråga som har varit på tapeten i år är den svenska ekonomins höga räntekänslighet. Ledarsidan i en tidning menade nyligen att det är dags att sluta straffa kunder som binder bolånet. Författaren till texten noterade att ”en rad ekonomer gett uttryck för att det är en sårbarhet att så liten andel av de svenska bolånen är bundna”, vilket förstås stämmer.

Det har skrivits en del om ”nudgeteori” de senaste åren. Beteendeekonomer och beteendevetare, grupper som anser sig veta det mesta bättre än dig och mig, vill göra oss sundare genom små knuffar och petningar. Och det låter ju bra – vi vill alla göra bättre val här i livet. Det finns också mängder av så kallade experter som oroar sig för att felaktig information sprider sig via internet.

I Kungsträdgården i Stockholm hände det härom året någonting mycket besynnerligt. Det var en måndag, och i ett av de stora bankkontoren höll man just på att förbereda sig för dagen. Det knackade plötsligt på dörren, en mycket svag liten knackning. “Stig in”, sa bankchefen. Men ingen steg in. Istället knackade det en gång till.

Den franske sociologen och filosofen Jean Baudrillard inspirerade till filmen Matrix. Hade han faktiskt rätt när det gäller penningpolitik? Från centralbankshåll har man skrämt upp den privata sektorn - kanske under 40 års tid. Vilket har bidragit till att sänka marknadsräntor. Man har sedan använt ränteläget – som man dessutom själv varit med och manipulerat – som en indikator på vilken penningpolitik som bör föras(!

Var ska vi som samhälle dra gränsen mellan finanssektorns ineffektiva regelverksiver och våra grundlagsfästa fri- och rättigheter? Och hur kan vi garantera att utrullningen av e-kronan inte kommer att underminera våra fri- och rättigheter ytterligare, frågar sig debattören Martin Enlund i Dagens Industri. Läs texten här: Debatt: Kontantdebattörerna missar målet

För att vara helt ärlig, nästan alla konspirationsteorier folk hade om twitter har visat sig vara sanna – Elon Musk Upplevelserna på dagens sociala medier är inte riktiga upplevelser. Och kanske bör Twitter rentav inte betraktas som ett riktigt företag - utan något annat, skriver Martin Enlund. Jag vet inte vilka julklappar Elon Musk gav till sina barn i julas, eller vilka fällor som han planerar för sina antagonister.

Jag vet ingenting om tur, bara att ju mer jag tränar desto mer tur har jag – Ingemar Stenmark Det finns mycket att säga om inflationen. Därför skrev jag en krönika på ämnet som tar upp perspektiv som få (eller inga?) andra verkar lyfta. Nu talar förvisso en hel rad effekter - t ex baseffekter från energi- och oljepriser - för lägre inflationstal framöver, men vi bör ha med oss att mycket kan gå fel på vägen.

Om fritänkande personer censureras, avplattformeras eller avskedas så återstår bara en ren konsensusgegga där alla tycker likadant. Många känner nog till begreppet allmänningens tragedi som innebär att gemensamt nyttjad jord tenderar att överanvändas och förorenas, och så vidare. Dagens informationslandskap har också karaktären av en allmänning. Jag vill påstå att den information som kommer den gemene investeraren till del har blivit mer begränsad (reducerad flora) och mindre värdefull (jorden har utarmats), och detta av flera skäl.

Martin Enlund publicerad i en ny krönika i Affärsvärlden. Om sanningen ska fram hade investerarlegenden Hugh Hendry en poäng när han nyligen sade att ”centralbankirer inte förstår pengar, de låtsas bara”. Men innan man klandrar detta nutida prästerskap för dess tillkortakommanden kan man konstatera att få av oss tycks begripa pengar.

Det finns en likriktning i både Riksbankens och många ekonomers tänkande som kan ha en logisk förklaring men som tyvärr riskerar skadliga utfall. Det är dags att vi pratar mer om detta, skriver Martin Enlund, tidigare valutachefstrateg i Dagens Industri. Läs texten här: Debatt: Riksbanken fastnar i snäva perspektiv. Om du vill prenumerera på dessa artiklar, tryck här!

Martin Enlund publicerad i en ny krönika i Affärsvärlden. Påståenden som att vi behöver mer centralisering, mer EU, eller mer globalisering går alltjämt att läsa i de sedvanliga mediakanalerna. Klimatkrisen, miljöförstöringen, pandemier, AI-hotet, ja, allt kommer att gå att lösa om vi bara får en gnutta mer global samordning, styrning och ledarskap.

Bitcoingalleriet Kom och lär dig om, och inspireras av, Bitcoin, Ethereum och NFTs i Sveriges första fysiska Bitcoingalleri - mitt i världsarvet Södra Ölands odlingslandskap. (Eller kanske som OpenAI föreslog: The Bitcoin Island Gallery: Where Art Meets Blockchain). Plats: Bredinge utanför Mörbylånga (c:a 30 minuter från Kalmar). Öppettider: 9-19 varje dag, t om 2:a oktober 2022.

Martin Enlund publicerade en ny krönika i Affärsvärlden. Har bostadspriserna stigit – eller kronans köpkraft fallit? Piggelin, som kostade 2,50 kr under mitten av 1980-talet men som nu kostar 10-12 kr, egentligen kostar den bara 4 kr. Kanske är det från glass vi numera får vårt dagliga mineralbehov? Skriver Martin Enlund i en ny krönika om inflation och idoldyrkan i Affärsvärlden.

Martin Enlund publicerade en ny krönika i Affärsvärlden. Centralbanksvalutor kan ge byråkrater totalitär makt Flickan Sparas besparingar har länge smygkomposterats. Centralbanksvalutor kan både komma att användas för att snabbkompostera hennes slantar och för att utöva “absolut kontroll”. Är detta verkligen önskvärt? Läs den här. Om du vill prenumerera på dessa artiklar, tryck här!