75 - Statsskulden och politiken sitter i samma båt

I detta avsnitt diskuteras ECB:s digitala euro (“klickkontanter”), Italiens förslag om skatt på privat guldinnehav, maktdynamiken på obligationsmarknaden särskilt i Storbritannien, samt utmaningen från stablecoins för den traditionella finansvärlden. Samtalet rör även frågor om byråkratiska register, penningpolitik och den underliggande tilliten till valutor.

Huvudpunkter

• ECB:s planer på en digital euro (“klickkontanter”) möter kritik för att vilseleda allmänheten och för att processen är långsam, med ett införande som förväntas dröja till 2029.
• Italienska regeringen överväger en frivillig skatt på privat guldinnehav (12,5%) för att locka medelklassen att deklarera sina tillgångar och finansiera skattesänkningar, ett förslag som väckt frågor om skatteincitament och statens insyn.
• Obligationsmarknadens roll som politisk aktör har ökat, särskilt sedan finanskrisen 2008, där stora skuldstocks ökning och snabbare handlare gör marknaden mottaglig för politiska påtryckningar och manipulation, som exemplifieras av Liz Truss budgetkris.
• Stablecoins upplevs som ett hot mot euron och nationell suveränitet, med förespråkare för en snabb utveckling av en europeisk digital valuta för att förhindra att dollar-backade stablecoins blir det dominerande betalningsmedlet inom EU.
• BIS och Basel-regler (som införde nollriskvikter för statsobligationer 1988) beskrivs som en form av “monetär kommunism” som styrt kapitalflöden och i framtiden riskerar att hindra banker från att engagera sig i kryptotillgångar.

Nyckelord

Digitala valutor, Skatt på guld, Obligationsmarknad, Stablecoins, ECB, BIS, Basel-regler, Bank of England, Finansiell övervakning, Penningpolitik