66 - Mönsterförnekare, gaslightning och kan Lagarde laga mat?

I avsnittet diskuterar vi aktuella händelser som Scandics frukostavgift och McDonalds dynamiska prissättning, men kopplat till övergripande teman som centralbankers roll, EU:s budget och manipulerade marknader. Bibelns berättelse om Josefs sju goda och sju onda år används som en allegori för moderna penningpolitiska ingrepp. Genomgående betonas spänningen mellan individens frihet och systemets makt, samt hur teknologisk utveckling och politisk styrning påverkar vardagsekonomi och samhällskontrakt.

Huvudpunkter

• Centralbankers penningpolitik och införandet av digitala centralbanksvalutor analyseras som ett sätt att öka kontrollen över medborgarnas ekonomi, med tydliga paralleller till historiska truck-system där arbetsgivare kontrollerade valuta och priser.
• Företagens prissättningsstrategier, såsom att bryta ut frukost på hotell eller höja priser på kvällstid, diskuteras i ljuset av skyldigheten att maximera aktieägarvärde (Fiduciary Duty) och hur det kan ses som en modern form av marknadsmanipulation.
• Avsnittet utforskar i vilken grad individuell prissättning och diskriminering baserat på kundprofilering kan accepteras, med exempel från försäkringsbranschen och matbutikers kampanjer för specifika kundgrupper.
• EU:s föreslagna budgetökning och finansiering via skatter och obligatoriska bidrag från storföretag kritiseras samtidigt som mekanismer för att direkt finansiera ideologiskt vinklade NGO:er lyfts fram som en demokratisk utmaning.
• En återkomande reflektion är hur mediaskildringar och politiska narrativ formar allmänhetens uppfattning, från synen på företags girighet till acceptansen för övervakningsteknik i samband med digital valuta.

Nyckelord

digitala centralbanksvalutor, prissättningsstrategier, fiduciary duty, EU-budget, truck-system, konsumentöverskott, marknadsmakt, mediaskildring, politisk påverkan, ekonomisk historia