65 - Nästa Northvolt samt EU-godkända investeringar

I detta avsnitt diskuteras två huvudsakliga frågor: den ekonomiska risken när en liten kommun som Boden tar upp stora skulder för att stödja det fossilfria stålprojektet Stegra, och EU:s förslag om att kanalisera medborgarnas sparande till politiskt prioriterade investeringar. Gästerna jämför Stegra med Northvolt och pekar på farhågor om moral hazard, då offentliga medel används för att finansiera riskfyllda privata initiativ medan skattebetalarna står för eventuella förluster. De ifrågasätter också den underliggande rapporten från Sweco som propagerar för projektets positiva effekter. I den andra delen granskas ECB:s och EU-kommissionens vision om en sparunion där medborgarnas besparingar ska styras mot företag och projekt som anses strategiskt viktiga för unionen – ett förslag som ses som ett sätt att underminera äganderätten och öka byråkratins makt över kapitalallokering.

Huvudpunkter

• Kommunen Boden har tiodubblat sin låneskuld till 1,5 miljarder kronor för att stödja det gröna stålprojektet Stegra, en satsning som påminner om Northvolt och bär liknande risker för skattebetalarna.
• Rapporter som lyfter fram positiva samhällsekonomiska effekter av sådana projekt bygger ofta på företagens egna antaganden och bedömningar, vilket kan leda till överskattade förväntningar.
• Politikerna tar stora risker med allmänna medel utan personligt ansvar, ett fenomen som beskrivs som hoppbaserad politik och moral hazard – förluster socialiseras medan vinster privatiseras.
• EU planerar att skapa incitament för att styra medborgarnas sparande till fondprodukter som främjar unionens prioriteringar, vilket kan komma att begränsa spararnas valfrihet och leda till feltilldelning av kapital.
• Den ökande trenden att använda den privata sektorn och enskilda hushålls besparingar för att finansiera politiska projekt underminerar äganderätten och demokratisk insyn.

Nyckelord

Boden, Stegra, Northvolt, kommunal skuldsättning, moral hazard, EU, sparunion, kapitalallokering, grön industri, hoppbaserad politik