59 - Livsmedelspriserna de lägsta någonsin (mätt i guld)

Avsnittet tar avstamp i den pågående debatten om svenska matpriser och utreder om dagens prisinflation verkligen beror på höga vinstmarginaler i handeln. Diskussionen följer sedan spåret till den svenska livsmedelskedjans effektivitet och robusthet samt de regleringskostnader som belastar branschen. En genomgång av hur fiat-valutor och centralbanker påverkar köpkraften leder till frågan om huruvida vårt penningsystem i sig är en drivkraft. Avsnittet tar därefter upp den ökande trenden med spärrade bankkonton och penningtvättsreglers påverkan på privatpersoner. Slutligen lyfts EU:s politik för återställning av våtmarker och biologisk mångfald upp som en potentiell kostnadsdrivande faktor för livsmedelsproduktionen.

Huvudpunkter

• Matprisernas stigning handlar mindre om vinstmarginaler i butiken – rapporter visar på marginaler runt 2–3 procent – och mer om en rad andra kostnader som skatter, transport och svinn.
• Konsolideringen inom dagligvaruhandeln till ett fåtal större aktörer beskrivs inte som ett tecken på dålig konkurrens, utan som en naturlig utveckling som hållit priser nere genom stordriftsfördelar.
• Penningtvättsregler och kundkännedomslagar har lett till en kraftig ökning av spärrade bankkonton, vilket skapar allvarlig ekonomisk utsatthet för konsumenter och ifrågasätter balansen mellan övervakning och personlig frihet.
• Valet av penningsystem, med en avkopplad fiat-valuta, anses ligga bakom den långsiktiga inflationen i matpriser, som mätt i guld snarare sjunker. Det traditionella inflationsmålet på 2 procent kan alltså ses som en konstant devalvering.
• EU:s mål om återställning av våtmarker och biologisk mångfald bedöms kunna medföra ökade matpriser genom minskad odlingsmark och ytterligare regleringar för jordbruket.

Nyckelord

matpriser, inflation, dagligvaruhandel, bankreglering, penningtvätt, våtmarker, EU-politik, fiat-valutor, konsumentklagomål, livsmedelsberedskap