5 - Om kronan

Vi funderar på kronan och den nye riksbankschefen, om inte farhågor kring s.k. finansiell repression kan utgöra en förklaring till den svenska kronans försvagning, huruvida Ingves var intresserad av något, att till och med Trump är Putins fel, om alla enkätsvar är ärliga, och den ökande utmaningen kring att fortsätta försöka vara fri, oberoende och stark.

Instagram-“thots” och topologiska sombreros omnämns dessutom!

Money is gold, and nothing else

– J.P. Morgan (1912).

Avsnittet diskuterar den svenska kronans långvariga försvagning och de möjliga orsakerna bakom den, med fokus på Riksbankens nya ledning, penningpolitiken och den bredare ekonomiska kontexten. Samtalet tar upp hur kronans nedgång påverkar inflationen, och ifrågasätter både de traditionella förklaringarna och den ekonomiska politiken som förs. Det belyser också hur strukturella faktorer som bostadsmarknaden, EU-regleringar och energipolitik påverkar kronan och den svenska ekonomins konkurrenskraft. Diskussionen flätas samman med reflektioner kring polarisering i samhället och utmaningen att bevara intellektuell frihet i en tid av ökad grupptillhörighet.

Huvudpunkter

• Den svenska kronan har försvagats trendmässigt under lång tid, med en acceleration under 2022, vilket Riksbanken nu uttrycker oro över med hänvisning till inflationen.
• Den nya riksbankschefen Erik Thedéen framställs som mer fokuserad på kronans värde än sin företrädare, men avsnittet betonar att valutamarknaden är större än enskilda aktörer.
• Svensk ekonomi beskrivs som starkt bostadsberoende, vilket kopplas till en hyresreglerad bostadspolitik med långa kötider, vilket i sin tur påverkar konsumtion och kronans styrka.
• Avsnittet spekulerar i hur EU:s regelverk och påstådd finansiell repression kan påverka kronan negativt, samtidigt som det lyfter farhågor om en nedmontering av den egna energiproduktionen.
• En genomgående tanke är kritiken mot hur centralbanker och ’läsekonomer’ agerar i en cirkel av efterapande, vilket leder till en penningpolitik som inte tar hänsyn till unika nationella förutsättningar.

Nyckelord

svenska kronan, Riksbanken, inflation, penningpolitik, bostadsmarknad, finansiell repression, EU-regelverk, polarisering, energipolitik, kronförsvagning