I media

En fråga som har varit på tapeten i år är den svenska ekonomins höga räntekänslighet. Ledarsidan i en tidning menade nyligen att det är dags att sluta straffa kunder som binder bolånet. Författaren till texten noterade att ”en rad ekonomer gett uttryck för att det är en sårbarhet att så liten andel av de svenska bolånen är bundna”, vilket förstås stämmer. Att ”…det dominerande budskapet i många år varit att det bästa över tid är att ha rörlig ränta”, stämmer också – och det är kanske egentligen inte särskilt märkligt, givet räntetrenden i landet sedan 1990-talets början.

Det har skrivits en del om ”nudgeteori” de senaste åren. Beteendeekonomer och beteendevetare, grupper som anser sig veta det mesta bättre än dig och mig, vill göra oss sundare genom små knuffar och petningar. Och det låter ju bra – vi vill alla göra bättre val här i livet.

I Kungsträdgården i Stockholm hände det härom året någonting mycket besynnerligt. Det var en måndag, och i ett av de stora bankkontoren höll man just på att förbereda sig för dagen. Det knackade plötsligt på dörren, en mycket svag liten knackning. “Stig in”, sa bankchefen. Men ingen steg in. Istället knackade det en gång till. “Gå och se efter vem det är”, röt nu bankchefen till den anställde som råkade stå närmast dörren. Den anställde öppnade. Utanför stod det en liten man. Inte större än en docka. Men in klev han i bankkontoret och sade: “jag undrar om jag skulle kunna få ett banklån?”.

Den franske sociologen och filosofen Jean Baudrillard inspirerade till filmen Matrix. Hade han faktiskt rätt när det gäller penningpolitik?

Var ska vi som samhälle dra gränsen mellan finanssektorns ineffektiva regelverksiver och våra grundlagsfästa fri- och rättigheter? Och hur kan vi garantera att utrullningen av e-kronan inte kommer att underminera våra fri- och rättigheter ytterligare, frågar sig debattören Martin Enlund i Dagens Industri.

För att vara helt ärlig, nästan alla konspirationsteorier folk hade om twitter har visat sig vara sanna

Jag vet ingenting om tur, bara att ju mer jag tränar desto mer tur har jag

Om fritänkande personer censureras, avplattformeras eller avskedas så återstår bara en ren konsensusgegga där alla tycker likadant. Många känner nog till begreppet allmänningens tragedi som innebär att gemensamt nyttjad jord tenderar att överanvändas och förorenas, och så vidare. Dagens informationslandskap har också karaktären av en allmänning.

Martin Enlund publicerad i en ny krönika i Affärsvärlden.

Om sanningen ska fram hade investerarlegenden Hugh Hendry en poäng när han nyligen sade att ”centralbankirer inte förstår pengar, de låtsas bara”. Men innan man klandrar detta nutida prästerskap för dess tillkortakommanden kan man konstatera att få av oss tycks begripa pengar. Prästerskapets tillkortakommanden är dock av allvarligare slag, inte minst då de numera sitter på hästar så höga att de skymmer solen.

Det finns en likriktning i både Riksbankens och många ekonomers tänkande som kan ha en logisk förklaring men som tyvärr riskerar skadliga utfall. Det är dags att vi pratar mer om detta, skriver Martin Enlund, tidigare valutachefstrateg i Dagens Industri.