I media

I vilken utsträckning kan demokratins grundbultar förändras innan det får kännbara konsekvenser för folkets självbestämmande, dess suveränitet och även för regeringens legitimitet?

Är bankernas omdiskuterade vinster något fint eller fult? Det beror på hur och varför vinsterna uppstår, skriver Martin Enlund.

Strax före julafton levererade EU-kommissionen en julklapp till sociala medieplattformen X (tidigare Twitter).

Hög urskiljningsförmåga är viktigare än någonsin för mediekonsumenter. Det är inte bara vilka ämnen som tas upp, vad som frågas, utan även vem som tillfrågas som spelar roll.

Riksrevisionen utkom nyligen med en granskning av Riksbankens tillgångsköp och fann att centralbanken hade underskattat riskerna och att dess tillgångsköp kommer att leda till mycket stora förluster för det svenska folket.

I en intervju i CNN nämnde den tidigare demokratiska presidentkandidaten Hillary Clinton nyligen att man kanske måste omskola den tidigare presidenten Trumps “kultmedlemmar”, “… vid något tillfälle … kanske det behövs en formell avprogrammering”.

Varför är det så viktigt att alla medborgare påtvingas effekterna av Riksbankens penningpolitik?

När centralbankirer som Lagarde eller centralbanker som Riksbanken bedyrar att rätten till våra privatliv inte kommer att hotas, gör de detta utan grund.