I media

I takt med den snabba utvecklingen av artificiell intelligens (AI) står vi inför en framtid där vi snart kan få tillgång till nästan allt vi önskar, åtminstone i den digitala sfären. Men tyvärr behöver det vi önskar oss inte överensstämma med vad vi verkligen behöver, eller vad som vore till vår fördel.

EU-kommissionen presenterade sin “konkurrenskraftskompass” i januari. Trots att rapporten innehåller ljuspunkter, såsom löften om att lätta på regelbördan, präglas helhetsbilden av en slående brist på kreativitet. Istället möts vi främst av planeringsbyråkratins traditionella tankegångar, vilka tar sig uttryck i ytterligare centraliserade ramverk, kvantifierbara målsättningar och årliga redovisningar.

Ett samhälle dominerat av den vänstra hjärnhalvan resulterar i ett patologiskt kontrollbehov, enligt den brittiske psykiatern och filosofen Iain McGilchrist. I ett samhälle som domineras av den vänstra hjärnhalvan, som vårt eget enligt honom, ”skulle regeringen se som sin uppgift att kontrollera allting maximalt och det skulle finnas en paranoid känsla av att vi behöver ha övervakningskameror överallt …”. Är inte detta ett viktigt perspektiv som ofta lyser med sin frånvaro i det svenska samtalet?

Cybersäkerhetens stora betydelse för vår beredskap kan illustreras av exempel från ett amerikanskt företag som nyligen utsattes för ett IT-intrång. Data har läckt ut för användare av flera välkända mobilapplikationer, däribland det populära mobiltelefonsspelet Candy Crush samt den välanvända nätdejtingstjänsten Tinder.

Miljökuznetskurvan är en hypotes som undersöker sambandet mellan ekonomisk tillväxt och miljöpåverkan. Idén är att ökat materiellt välstånd inledningsvis leder till mer miljöförstöring, men efter att en viss tröskelgräns har passerats påbörjas en successiv minskning. Ökat materiellt välstånd möjliggör förändrade konsumtionsmönster. Men processen kan också gå i revers!

Beredskap är ett hett ämne i dessa dagar. Exempelvis har Polen infört obligatoriska lektioner i vapenhantering för skolbarn i krigsförberedande syfte. I Sverige har MSB nyligen publicerat broschyren ”Om krisen eller kriget kommer”. Men i händelse av krig måste ett land ha en robust energiinfrastruktur. Det tycks Sverige inte ha. En tryggad livsmedelsförsörjning är en annan avgörande faktor för ett lands motståndskraft. Det är också något som Sverige saknar.

EU:s ekonomi står inför en rad utmaningar, från höga energikostnader till låg produktivitet. Men bakom den officiella retoriken döljer sig ett antagande som sällan ifrågasätts: att den gröna omställningen automatiskt kommer att leda till ekonomisk tillväxt och ökad välfärd. Men är detta verkligen sant?

Tysklands tidigare försvarsminister, EU-kommissionens ordförande von der Leyen kallade den europeiska gröna given för Europas “människa på månen”-ögonblick år 2019. I år har hon lanserat ökat fokus på dessa mål. EU har dock som helhet halkat efter USA år efter år. Europeiska företag har betydligt högre energikostnader än sina amerikanska och kinesiska konkurrenter.

Den nederländske primatologen Frans de Waal myntade begreppet fernissateorin i boken ”Our Inner Ape” 2005. Med fernissateorin åsyftas att människans moraliska beteende bara utgör en tunn fernissa över en i grunden otrevlig natur. Ståndpunkten kan spåras tillbaka till Thomas Henry Huxley, en antropolog och biolog som var samtida med Darwin.