Den växande övervakningens verkliga kostnad är inte bara den erosion av mänsklig värdighet, identitet och sociala band som den medför. Den utgör faktiskt även ett hot mot vår materiella välfärd.
Läs mer hos Affärsvärlden
Omslagsbild: AI
SVT rapporterade nyligen att det har blivit allt lättare att skapa förfalskade sedlar och att dessa falska pengar säljs på så kallade sociala plattformar. Falskmynteri är allvarligt, speciellt om det blir omfattande. Men vad betyder det egentligen för våra samhällen att såväl affärsbankerna och Riksbanken kan skapa massor av nya pengar, och detta utan nästan någon som helst anstränging?
I avsnittet diskuteras EU-kommissionens nya förslag för att öka Europas konkurrenskraft, där Ursula von der Leyens pelare om avkarbonisering och harmonisering ses som oförenliga med verkliga produktivitetsproblem. Tjeckiens centralbanks positiva inställning till bitcoin som reservvaluta belyser en växande trend bland centralbanker att söka icke-statliga tillgångar. Samtidigt analyseras Trumps förbud mot digitala centralbanksvalutor som en del av en bredare maktkamp om finanskontroll i USA. Diskussionen berör också hur byråkrati, harmonisering och en överreglerad arbetsmarknad hämmar innovation och företagandefrihet i Europa, medan beteendeförändringar i samhället – till exempel minskande utomhusvistelse på grund av otrygghet – beskrivs som en dold samhällskostnad.
På senare år har allsköns nya regelverk kommit på plats, regelverk vars syfte påstås vara att bekämpa spridande av felaktig eller illasinnat menad information. Ursula von der Leyen, ordförande i Europeiska kommissionen, har bland annat pratat sig varm om att gå vidare med sina censurambitioner och skapa en ”Europeisk demokratisköld” för att upptäcka och avlägsna desinformation.