En fråga som har varit på tapeten i år är den svenska ekonomins höga räntekänslighet. Ledarsidan i en tidning menade nyligen att det är dags att sluta straffa kunder som binder bolånet. Författaren till texten noterade att ”en rad ekonomer gett uttryck för att det är en sårbarhet att så liten andel av de svenska bolånen är bundna”, vilket förstås stämmer.

Det har skrivits en del om ”nudgeteori” de senaste åren. Beteendeekonomer och beteendevetare, grupper som anser sig veta det mesta bättre än dig och mig, vill göra oss sundare genom små knuffar och petningar. Och det låter ju bra – vi vill alla göra bättre val här i livet. Det finns också mängder av så kallade experter som oroar sig för att felaktig information sprider sig via internet.

I Kungsträdgården i Stockholm hände det härom året någonting mycket besynnerligt. Det var en måndag, och i ett av de stora bankkontoren höll man just på att förbereda sig för dagen. Det knackade plötsligt på dörren, en mycket svag liten knackning. “Stig in”, sa bankchefen. Men ingen steg in. Istället knackade det en gång till.

Den franske sociologen och filosofen Jean Baudrillard inspirerade till filmen Matrix. Hade han faktiskt rätt när det gäller penningpolitik? Från centralbankshåll har man skrämt upp den privata sektorn - kanske under 40 års tid. Vilket har bidragit till att sänka marknadsräntor. Man har sedan använt ränteläget – som man dessutom själv varit med och manipulerat – som en indikator på vilken penningpolitik som bör föras(!

Var ska vi som samhälle dra gränsen mellan finanssektorns ineffektiva regelverksiver och våra grundlagsfästa fri- och rättigheter? Och hur kan vi garantera att utrullningen av e-kronan inte kommer att underminera våra fri- och rättigheter ytterligare, frågar sig debattören Martin Enlund i Dagens Industri. Läs texten här: Debatt: Kontantdebattörerna missar målet

För att vara helt ärlig, nästan alla konspirationsteorier folk hade om twitter har visat sig vara sanna – Elon Musk Upplevelserna på dagens sociala medier är inte riktiga upplevelser. Och kanske bör Twitter rentav inte betraktas som ett riktigt företag - utan något annat, skriver Martin Enlund. Jag vet inte vilka julklappar Elon Musk gav till sina barn i julas, eller vilka fällor som han planerar för sina antagonister.

Jag vet ingenting om tur, bara att ju mer jag tränar desto mer tur har jag – Ingemar Stenmark Det finns mycket att säga om inflationen. Därför skrev jag en krönika på ämnet som tar upp perspektiv som få (eller inga?) andra verkar lyfta. Nu talar förvisso en hel rad effekter - t ex baseffekter från energi- och oljepriser - för lägre inflationstal framöver, men vi bör ha med oss att mycket kan gå fel på vägen.

Om fritänkande personer censureras, avplattformeras eller avskedas så återstår bara en ren konsensusgegga där alla tycker likadant. Många känner nog till begreppet allmänningens tragedi som innebär att gemensamt nyttjad jord tenderar att överanvändas och förorenas, och så vidare. Dagens informationslandskap har också karaktären av en allmänning. Jag vill påstå att den information som kommer den gemene investeraren till del har blivit mer begränsad (reducerad flora) och mindre värdefull (jorden har utarmats), och detta av flera skäl.