På rövarkungens ö, “hade man en slags fabrik, som ville allas väl, man tillverkade penningar ur människornas själ”, sjöng Nationalteatern redan år 1980. Och kanske hade de inte fel? Sedan en tid har det gått att dokumentera att vårt nuvarande betalningssysstem på flera sätt blivit krångligare. Regelverken börjar bli så betungande att deras blotta förekomst riskerar att ge bankerna ett dåligt rykte.

Den storskaliga centraliseringens baksidor (globalism) har berörts tidigare, bland annat då sådan ger makt till fel människor. Men i betraktande av att världens centraliseringsentusiaster fortsätter att flytta fram positionerna är det hög tid att frambringa ytterligare aspekter som de eventuellt förbisett, ej förstått eller vill få oss att tiga om…

När bostadspriserna rusat har svenskarna känt sig rikare - men kanske har vi egentligen blivit fattigare? Och är pengarna egentligen “en databas”, som Elon Musk har sagt? Läs mer => Har vi blivit rikare – eller fattigare? Om du vill prenumerera på dessa artiklar, tryck här! Omslagsbild hämtad från Affärsvärlden.

Landets återstående folkpartister vädrar äntligen morgonluft efter katastrofvalet 2022. Kronan har nämligen nått nya rekordsvaga nivåer mot euron. Nu vill man att landet snarast ska anslutas till valutaunionen. Man ska ”aldrig låta en kris gå till spillo”, som alla hegelianer begriper. På kinesiska består ordet kris av två tecken, en representerar fara och den andra, möjlighet

Bitcoingalleriet.se är ett projekt kölsatt av Under Orion AB. Syftet är att väcka intresse och utbilda om Bitcoin och relaterade teknologiers betydelse för våra samhällen - vem skapar pengar, hur skapas pengar och vem skapar pengar, är några av de frågor som berörs i galleriet. Kom och lär dig om, och inspireras av, Bitcoin Ethereum och NFTs i Sveriges första fysiska Bitcoingalleri - mitt i världsarvet Södra Ölands odlingslandskap.

En alltför hög statsskuld kan i teorin leda till att inflationens slussportar öppnas på vid gavel. Utgör massanställningen av skattmasar och diverse mjuka kapitalkontroller tecken på att vi närmar oss en statsfinansiella händelsehorisont? Det frågar sig Martin Enlund i en ny krönika. Läs mer => Finanspolitisk ragnarök Om du vill prenumerera på dessa artiklar, tryck här!

En fråga som har varit på tapeten i år är den svenska ekonomins höga räntekänslighet. Ledarsidan i en tidning menade nyligen att det är dags att sluta straffa kunder som binder bolånet. Författaren till texten noterade att ”en rad ekonomer gett uttryck för att det är en sårbarhet att så liten andel av de svenska bolånen är bundna”, vilket förstås stämmer.

Det har skrivits en del om ”nudgeteori” de senaste åren. Beteendeekonomer och beteendevetare, grupper som anser sig veta det mesta bättre än dig och mig, vill göra oss sundare genom små knuffar och petningar. Och det låter ju bra – vi vill alla göra bättre val här i livet. Det finns också mängder av så kallade experter som oroar sig för att felaktig information sprider sig via internet.